Tungt.
Mm, det är vad det är.
Det har bara gått några timmar sen jag cyklade med
min finaste gosse till hans pappa.
Vi lekte lite innan det var dags för mig att cykla vidare.
Barnmorskan sa att dom kommer in i någon "mammafas" nu igen.
Och det märks. Liam grät och ville inte att jag skulle gå.
Det är svårt som mamma och veta hur man ska göra.
Jag vill helst aldrig se Liam ledsen, men i det läget är det nog bäst att gå.
Det var ju hans pappa han skulle spendera denna kvällen med..
Fy, det är så tungt och så hårt.
Att inte få vara med den man älskar mest av allt varenda dag.
Så fort Liam är ifrån mig blir jag på dåligt humör, blir ledsen.
Känner inte för att göra någonting även om det finns tid till annat.
Det är honom jag vill vara med och spendera varenda dag med.
Och inte tänkte man att det skulle sluta såhär.
Aldrig tänkte jag på att jag skulle behöva vara utan Liam en enda dag.
Men nu är jag tvungen, emot min vilja.
Usch..
Liam du är och kommer alltid vara den absolut bästa! ♥
Världens underbaraste, inte ens ett dygn gammal!
